Lugnet efter stormen....

Det är en "sådan där morgon" idag....en sådan där morgon när Alma bara gråter och gråter för att hon måste gå till skolan fast hon har hela 36.7.....hon är jätte, jättesjuk fast ingen förstår det, gråter och gråter medan tiden rinner iväg.....
Mamman tröstar och förmanar, skypar med pappan som förmanar Alma, han också, via datorns skärm, 

"lugna dig nu gumman, du ska till skolan".

Storasyster tar fram frukostsakerna, "kom Alma titta här, jag har tagit fram salamimacka"......men det kan man ju inte äta, det gör ont i halsen....får päron yoggi och sen flätar mamma håret....eller egentligen sätter först upp håret i Belle-tofs....favoritfrisyren och flätar sen håret, inbakad fläta...grädde på moset.....sen snubblar hon på storasysters ben....det är tämligen självförvållat, hon vägrar låta syster hitta sin halsduk och när Elvira skjuter henne åt sidan faller hon på sitt eget för Elvira utlagda krokben och slår i ryggen....nu forsar tårarna igen och mamman rusar ned för trappen och slår i sin egen arm i processen att rädda.....


Mamman är lite trött nu och ledsen själv, ont i armen har hon och stressad är hon över gråt och inbakade flätor...

Skäller och gormar, kramar och tröstar på en och samma gång.

Kör iväg flickorna till skolan.


Kommer hem....så tyst.....brasan sprakar i öppna spisen, det är vedloggs men just idag knäpper de som riktig ved. Pojkarna är uppe i dubbelsängen och ser på tv....det är så tyst, så tyst, så lugnt och skönt....


Hela kroppen slappnar av och sjunker ihop på stolen.....

...lugnet efter stormen....

...hade kanske inte varit hälften så ljuvligt

utan stormen....?

:)