Jag har suttit och tänkt idag att 120 mil gör det svårt önska någon grattis på födelsedagen så det känns att man gjort det ordentligt. Man borde träffas och fika men istället ringer man på telefonen...Funderade en lång stund på att spela in ngt i stil med jag och barnen sjunger ja må hon leva och skicka som mms... men det är just bara barnen som ska behöva höra mig sjunga tänker jag...sen gick jag för att greppa luren och då upptäckte jag att livet skapat en stor gåva automatiskt... Jag undrar om min syster förstår sen när jag ringer henne exakt hur stort det är....*smile* hmmm mellan mig och telefonen är det nämligen ett antal vääääldigt snöiga och kalla metrar....varför i hela ... skulle jag glömma telefonen ute i ateljén....kan jag uppfinna en bra ursäkt för att skicka Jonas dit ut...kanske väcka ngt av barnen....Hela södra sverige talar lyriskt om snön som föll igår...alla utom jag. Fick jag stanna inne till slutet av mars skulle jag göra det tror jag....
*burr* nej nu ska jag ta mig samman, utmana vargavintern och önska min syster GRATTIS på födelsedagen!!!
Passar på att lägga in jordens vackraste bild på henne, som en liten bonushyllning. Jag såg den i hennes blogg här om dagen och tänkte att det var den finaste bild jag sett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar