När blev mitt liv så här underbart?
Det var en jättesvår sak att lämna ett liv med 13 år bakom sig och ett tag kändes det lite som jag tappat fotfästet helt som att mitt liv inte var mitt och aldrig riktigt skulle bli bra igen.
Nu tassar jag försiktigt runt i det som är mitt liv och även om mycket är helt annorlunda så känner jag en varm glädje i magen.
Välsignad.
Välsignad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar