Simelise

Alma Fyller 6 ÅrÅren springer iväg, min lilla tjej har fyllt sex år.

Jag minns ännu hur det kändes när du låg i min mage, hur det var som att din själ varje dag pratade med min och att när du föddes så kände jag redan dig, du var precis sådan till person som de små själsliga samtalen avslöjat de där månaderna då du var gömd i mitt inre.

Jag kommer ihåg dig som bebis, hur du älskade livet, hur naturligt du bara fann dig i dess betingelser. Du åt och du sov, du skrattade, betraktade och lekte.
Du fanns och du var lycklig att finnas.

Jag kom att tänka på en gång när jag nattade dig, du var kanske 9 månader gammal. Jag stod och strök dig över ryggen där du låg i din spjälsäng och plötsligt svämmade mitt inre över av insikten om hur fantastisk du är, hur underbar och i allt ljuvlig och då blev jag plötsligt rädd för det kändes så ofattbart välsignat att ha två barn och att allt gått så bra, att ni var friska och fina och underbara i allt. Jag vågade nästan inte lämna dig i den stunden, allt kändes för fint för att vara sant som att vände jag ryggen till skulle allt plötsligt tas ifrån mig.

Jag beundrar hur du i allt tar för dig av livet, hur du alltid vågade prova nya saker, redan som bebis, hur du alltid ville äta samma sak som Elvira, jag minns fortfarande med ett skratt i maggropen hur du tuggade i dig spagetti när du borde ha ätit barnmat.

Jag tänker på hur modig du är, hur modig du alltid varit, klättrade i trappan som 8 månaders bebis. Stod upp på ryggen på gunghästen, som öppna förskolan hade och gungade innan du ens kunde gå.

Jag minns dig i gungan ute under äppelträdet spritt språngandes i bara blöja och gummistövlar. Livet är som livet är och det är ett underbart liv, hela ditt jag är som en hyllning till Gud.

Minns självständigheten, hur du bara ordnar livet. Kidneybönor och violkarameller, det är riktig nattamat för hungrig flicka. Läsa det lär man sig bara så där när ingen tittar på och plötsligt bara kan man.

Samtidigt så försynt och mild, "kanske kan jag få ett eget rum, kanske kan vi göra om skafferiet till ett rum åt mig? Jag kan sova nere själv för det gör Erik"

Alma Kavat, färgglad, ljuvlig, spontan, och härlig. Jag kan höra ditt skratt eka i huset även när det inte gör det och ingen, ingen i världen kan gråta som du.

Alma Matilda Elisabeth Stare, du klev in i mitt rum klockan fem i går morse och deklarerade, iklädd turkosblommig på tok för liten byxkjol, randigt linne, tjock stickad halsduk och halmhatt
att;

"Idag är det min födelsedag, nu vill jag ha paket!"

Alma, obeveklig som livet självt.
Grattis tusen gånger på födelsedagen.