
Jag sitter här nu i det varmt röda rummet med Lasse Winnerbäck i bakgrunden och älskar det. Jag verkligen älskar det! Varför har jag inte kommit på det här tidigare. I mitt vardagsrum gjorde jag plats för ett arbetsrum där jag borde ha ett matsalsbord och ofta satt jag och morrade om att barnen aldrig leker uppe efter som de bekant alltid ska vara där mamma är. Just nu sitter jag ganska precis 2 meter från deras favoritlekyta men som sagt med Winnerbäck i öronen, den gömda framhittade originalgröna "dörren till ingenstans" brevid mig, ljuvligt varmt röda väggar som omsluter mig, vackra prydnader som är de finaste jag vet överallt, skåpet från min älskade farmor och med min löftesfyllda sekretär precis framför mig.
Jag känner mig innerligt glad...
Omsluten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar