Ögonen lyser på en liten tjej...som inte är så himla liten längre.
Hon har längtat länge nu, en hel månad har hon kryssat dagar i egengjord kalender och ordnat med rummet....idag när mamman är sjuk och lite släpar sig runt i huset som en kräkssjuk räv så är Alma energin personifierad och dammsuger köket och plockar och ordnar...-Kan någon ordna så spelen står snyggt?
-Jag kan! svarar hon innan mamman ens frågat klart....
-Mamma....berätta om när jag föddes....
Det var en gång för länge sedan, i ett land långt uppe i norr....
...en mamma som hade en bebis i sin mage, en bebis som hade lika bråttom att komma ut i världen som hon som nioårig flicka skulle ha att äntligen få fira sin födelsedag.
Klockan var fem på morgonen när mamman vaknade och när hon skulle kissa, för det gör mammor även i sagorna, hörde hon ett litet knäppande ljud...
Då bara visste hon...fast ingenting gjorde ont alls,
att "idag kommer bebisen i magen, för att bo hos oss"
Det gjorde inte särskilt ont den förmiddagen...men värkarna kom tätare och tätare och mest för att det bara var 4 minuter mellan så åkte mamman och pappan till sjukhuset...
Klockan var 11.50...
när de som jobbade på sjukhuset tittat och spanat och sagt att:
när de som jobbade på sjukhuset tittat och spanat och sagt att:
"nej här blir det ingen bebis och nu ska ni åka hem...eller ta en promenad eller hitta på någonting annat att göra för det är bara öppet 4 cm
och det kommer ta dagar och små år innan bebisen vill komma ut".
och det kommer ta dagar och små år innan bebisen vill komma ut".
Klockan 11.52...
...var mamman och pappan i sagan precis på väg att kliva upp från sängen
för att åka just hem igen...
för att åka just hem igen...
När de plötsligt fick höra ett ljud!
På sjukhuset i just den här sagan hade de svängande dörrar och det är säkert bara en del av att göra berättelsen bättre men mammans och pappan hörde hur sköterskan sa att det skulle ta små dagar och små år och såg sedan hur hon öppnade dörren och gick ut och hur den svängde igen efter henne....
....där efter vill de gärna ha det till att dörren svängde upp igen... på andra hållet och släppte in allt folk och alla saker....helt omedelbart...
För i samma stund som dörren slog igen
lät det som när en vattenballong går sönder....
och så forsade vatten över hela mammans fötter.
Efter vattenballongljudet hörde man mest mamman...
Hon skrek ganska mycket gjorde hon,
saker som att hon ville opereras och att det inte alls var hon som krystade och därför inte kunde sluta, att det istället var bebisen som ville ut och det kunde hon ju inte hjälpa!
Det kändes som tiden rusade iväg...som att det gick en hel evighet...
...men det gjorde det inte.
11.50
sa en sköterska att nu kommer det ta små dagar och små år
11.52
hördes ett ljud som av en vattenballong som gick sönder...
hördes ett ljud som av en vattenballong som gick sönder...
12.10
har sköterskan skrivit i den mer noggranna versionen av den här sagan att
"Patienten börjar krysta"
och
12.12
"framfördes en flicka i framstupa kronbjudning som skriker spontant"
Kronbjudning är ett konstigt ord för att förekomma i en saga, men vi får bestämma att det har att göra med en krona som alla prinsessor naturligtvis ska ha och bjudning...tja det är ju kalas :) så det lät inte vänta på sig då heller.
Grattis på 9årsdagen tossegull!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar