Lilla, lilla gubben....

Så fick nattens gråt sin förklaring....
Vilgot ville inte riktigt iväg idag, det var svårt med frukosten.
Mamma trugade och kämpade på killen kläder.

Väl ute i bilen kräks han ned hela sig.
Så yr att jag fick leda in honom, han bara vinglade.

Han bara fortsätter att kräkas och kräkas ännu mer.

-Mamma....hur länge är man kräkssjuk? Jag vill inte vara kräkssjuk i 3 veckor...
säger han mellan tårarna...
-Det var bättre om vi hade inget dagis...
-Men lilla gubben....dagis är ju bra ändå...så man får träffa kompisar som Erik och Linus...
-Jag får ALDRIG se mina vänner igen!!
-Men du...inte ska du vara sjuk för alltid inte....
-Jo för jag måste vänta tills snurret har gått över.....
säger han och gråter ännu mer...

Mammas stackars stackars minsta lilla kille
:(