Ljuvliga vinter

Vinterklart väder, så mycket snö som man någonsinn sett i södra Sverige sedan man var barn....hade jag haft termobyxor hade jag swoshat ut för backen jag också. Nu är det Vilgot och Alma som istället åker stjärtlapp...eller säl-lapp...

-Det är en säl-lapp, säger Vilgot
-Titta här...en säl!... Ingen rumpa!!

Vi klättrar högst upp i största pulkabacken, den är inte stor egentligen... men jag minns JuttasBacke i slutet på Jämtlandsvägen där den mötte min gata i Vallentuna...den enormt långa och tokbranta backe utför vilken man endast med dödsförakt kastade sig med pulka...den där lilla marklutningen jag återsåg för några år sedan.

-Jag kan se hur långt som helst, wow!!
säger Vilgot när vi står högst uppe....
-Jag kommer skrika när jag åker. tillägger han förtjust .

'

Och skriker gör han...rakt ut när han precis satt sig ned, sen skrattar han bara :) och rusar ut för backen på sin säl-lapp.