1/4 dygn till att sova 1/4 dygn till att skjutsa barn..

Om gissningsvis 23 dagar flyttar vi till vår nya lägenhet...

Försöker fundera hur det kommer att bli. Jag har bott här nu i kanske 3 månader men kan inte påstå att det känns som hemma. Trevligt och luftigt egentligen, ganska fint med nya tapeter...området är ju pyntat så det räcker ändå är det inte hemma.

Jag kan stå i köket långa stunder utan att hitta riktigt glädjen i att laga mat där och vardagsrummet det förblir barnens territorium, jag är aldrig där inne.

Försöker tänka mig tillbaka till huset och känns hur det var att bo där, konstigt hur man minns konstiga saker...jag minns trappan ned...den soldränkta trappan...bara fötter på trä...minns trädgården och hängmattan....mest hängmattan kanske och alla mysiga stunder jag och barnen tillbringade där. Att vara så nära allting som är grönt och härligt.

Nu är det dags igen.

Nävekvarn är Bullerbydrömmen, men ändå känner jag en oro. Tänk om jag inte kommer trivas i lägenheten. Tänk om inte barnen kommer trivas. Kan det bli en plats att landa?

Jag tror viktigt för mig med huset var känslan av att hålla framtiden i min hand, vilka stora planer som helst kunde jag ha, alla drömmar på jorden. Jag skulle bli gammal där, sitta och titta på klarbärsträdet när jag fyllt 80, trygghet.

Nu vet jag plötsligt ingenting.
Känns lite konstigt...

Så bläddrar jag genom gångna månadens bilder och ser mina barn och så inser jag att allt kommer att bli bra....