2:a advent

Vi har adventsrutiner som vi utvecklat sedan vi fick barnen. Vi har en kalender på väggen med pynt till barnens minigran 6 dagar i veckan och paket på adventssöndagen för att framhålla den mer.

Vi har en adventssaga vi läser; "snigelsagan", av Annegert Fuchshuber, som egentligen heter "den långa vägen till Betlehem" och handlar om en liten snigel som sett så mycket bekymmer i världen och känner sig så tyngd av det och en dag får en känsla av att någonting är i görningen, det liksom rycker i henne och hon börjar en mödosam resa mot Betlehem och Jesus födelse, på vägen möter hon en mängd människor och djur, ett möte per dag under tiden fram mot jul och varje möte har en klar sensmoral om vad som är viktigt i livet och vad som kan komma imellan det mest viktiga.

Vi har också verser vi läser när vi tänder ljusen, sittandes vid adventsfrukost på julservis, just idag löd den:
"Nu tänder vi vårt andra ljus då kan vi bättre se. Vi väntar på att Gud vår far till oss sin son ska ge."
På temat pratade vi under frukosten kring vad Julen handlar om och följande konversation utspelade sig mellan döttrarna och mig:

(E)-Så Jesus är viktigast på julen!
(Jag)-För de som tror på Gud och Jesus är han viktigast, men de finns de som inte tror likadant och då är det ju inte viktigt på samma sätt för dom.
(E)-Nej för dom är maten viktigast, för man måste ju äta för att leva.
(A)-Jag tycker tomtem är viktigast! För han är GUD!
(Jag)-Oj, hur menar du då?
(A)-Gud förvandlar sig till tomten varje jul och så kommer han hit till oss och ger oss presenter.