Jonas kom hem för vi längtar efter dig... :)

Solen lyser, våren är här och jag vill ha en kram!
Det får jag inte....i alla fall ingen Jonaskram :)

Jag vet att det är ganska barnsligt av mig men jag känner stor saknad när Jonas är iväg. Det är någon kurs med hans jobb den här veckan, i Malmö, inte direkt jordens ände...men inte direkt här heller!

Alltså jag verkligen missunnar honom inte att ha roligt, bara så sorgset när han inte är här.

Det är tur att jag inte lever min mor eller farmors liv med min farfar och pappa farandes jorden runt. När jag var liten var pappa borta massor, reste fjärranöstern runt pga jobbet.

Jag hade aldrig accepterat det, eller så är det på grund av det som jag aldrig skulle acceptera det nu. Det må vara melodramatiskt men jag brukade sitta på mitt rum som barn när jag var ensam och gråtandes sjunga "pappa kom hem för vi längtar efter dig...." hmm en sak till han inte visste....

Det är nog inte så mycket själva ansvaret för huset och barnen, när man inte kan förvänta sig hjälp av ett par extra händer så sköter man ju allt med större struktur och disciplin. När Jonas var i Dubai möblerade jag om halva huset :)

Det är bara just det där att han inte är här.

Jag saknar små saker, hur det pirrar i magen när jag ser på honom, hans vackra ögon, hur hans händer ser så trygga och starka ut, att han är nära, till och med irritationen när han somnar på soffan istället för att se klart en film med mig *smile* (det är ju faktiskt han som ska vara kvällspigg juh)

Så letade jag upp en bra bild från här om dagen och fick se en centimeter mage, nu saknar jag den med.

När jag förklarade för barnen att pappa är borta tills i helgenförsökte jag fokusera på det mer positiva och därför sa jag att pappa får ha det underbart mysigt och säkert bo på hotell och äta en massa god mat tillsammans med alla sina jobbarkompisar.

Då sa Elvira:
"Ååååh jag älskar att bo på hotell"
"Men du har väl aldrig bott på hotell?"
"Jooo, du vet när vi bodde på hotell med kyrkan....i det där stora huset mitt ute i skogen!"

....hmmm vänta nu, hon menar lägergården där vi knökade ihop oss i gamla rangliga våningssängar och sov i våra sovsäckar på församlingslägret.... :)

Det känns som att det är dags för familjen Stare att ta sig råd att upptäcka en riktig hotellfrukost tillsammans som familj.