Besök på akuten.

Mammas LillKille har skadat sig.

Tillbringade hela kvällen på akuten och charmade livet ur halva personalskaran.

För det är inte lätt om man inte direkt kan berätta vad som hänt och på alla frågor som läkarna ställer svarar på mycket mer intressanta saker.

På akuten
-Hej Vilgot, så du har gjort illa dig, kan du berätta lite.
-Man behöver maaaaassor av saker om man ska kunna bygga den där (Pekar på den stora undersökningslampan i taket). Det kostar tuuusentals kronor.
-Har du trillat idag?
-Ja!
-Vad var det som hände.
-(lampan igen) det tar nog väldigt lång tid att skruva ihop den....
-(läkaren) jag tror du kommer skruva ihop många spännande saker när du blir stor va?
-Japp

Uppe på röntgenavdelningen
Vilgot är helt fascinerad av ultraljudsmaskinen, så många sladdar och så stora kontakter. Jag berättar om ultaljudet på bebismagen när han var liten och bilden som finns hemma.

-Kan jag få en bild på min pung??
(läkare som omedelbart fattar hur han ska prata)
-Nej vi gör inga bilder av pungar, men du kommer vara den enda du känner som sett sin pung på tv.
-Det är ingen tv, det är en skärm!
-Det är sant, jag ser att sladden är borta, jag ska gå och hämta min bästa sladd tror jag.
-Bra!

Nere hos läkaren igen
-Jadu Vilgot, du har verkligen slagit i dig rejält. När du trillade i backen fanns det någonting hårt där.
-Det finns en hängbjörk där, den är vit och svart och har grenar som hänger ända ned mot marken, du vet så här *visar*
-Oj då, så du krockade med björken?
-Nej jag var i backen, björken står där borta *pekar i ett tänkt förhållande bortanför backen*
-Där du var i backen, fanns det någonting hårt.
-Isen!
-Okej....
-Hur gör man när man sätter ihop de här *pekar på svetsfogarna på sjukhussängens ram*

När vi åkte hem fick han en gul stor ödla och en gul snurra...

Ingen vet egentligen vad som hänt annat än att det är en stor blödning
och att han ska ligga still i två dagar.