Tryggare kan ingen vara....

Jag älskar verkligen att bo här.

Bara att gå till och från förskolan är en djupt sinnlig upplevelse.

Träden är fyllda av fåglar och luften av fågelsång. Över ån kan man se hur de små fåglarna hovrar i luften, ett skådespel som fascinerar mig lika mycket varje dag.

Det är så ljuvligt grönt och vackert. Så fullt av underbara blommor som man längtar efter att kunna namnen på, helst på latin eftersom det känns som det passar bäst.

Husen är tagna ur Astrid Lindgrens böcker och tomterna skötta av människor som lägger all sin tid och all sin kärlek på att skapa ljuvliga pusselbitar till den oas som är Nävekvarn.

Jag gissar att det finns de som skulle kvävas till döds här.

Jag älskar istället att alla hälsar och vet vem jag är, att gamla damer säger "hej gumman" eller "men är det inte skolfröken som kommer här".

Jag älskar att jag till och med vet vad hundarna, som väntar utanför affären, heter.

Jag älskar att tjejen i kassan kan öppna en ny kassa "bara för att det är du Marie ;)" och att hon kan ha en tio minuters berättelse om var och hur hon klippt sitt hår.

Jag älskar att människor engagerar sig så i sin bygd, att det finns aktiviteter för människor i alla åldrar.

Att man tillsammans verkar ta hand om och vårda traditioner och det fina som finns här.

Jag älskar att alla känner alla och att nästan alla dessutom verkar vara släkt med alla.

Ljuvliga underbara Nävekvarn.