Så är det då än en gång uppenbart....jag har jordens coolaste, mest underbara ungar.
Avslutningskläder skulle inhandlas till alla 4 barnen och till mamman....dessutom behövde Edvin klippa håret till sin avslutning.
Dagen före avslutningen får mamman äntligen pengar.
"Om vi hjälps åt och klarar det här tillsammans så lovar jag att vi ska gå dit Elvira och jag var, där de har stans största glasskulor och fika efteråt"
Avslutningskläder skulle inhandlas till alla 4 barnen och till mamman....dessutom behövde Edvin klippa håret till sin avslutning.
Dagen före avslutningen får mamman äntligen pengar.
"Om vi hjälps åt och klarar det här tillsammans så lovar jag att vi ska gå dit Elvira och jag var, där de har stans största glasskulor och fika efteråt"
4 barn (och en mamma):
-Gick först i skolan i 6 timmar.
-Hoppade sedan i regnkläder då det hällregnade.
-och lyckades hinna med 14.00 bussen till stan.
-Satt i en läckande buss hela vägen in till stan.
-Väntade på en drop in klippning i en halvtimma, tittandes på undervattendjurs-program, sittandes still.
-Väntade genom 30 minuter lång klippning, och betedde sig som små änglar.
-Satt och väntade på golvet inom synhåll från provhytts dörr på Lindex medan mamma provade klänning.
-Fnissade bara lite åt att de från sin golvplacering kunde se mammas "kalsonger"....-Nej Vilgot det heter trosor faktiskt det som mamma har (högt och ljudligt).
-Satt fint och passade kassarna i tvhörnan på barnavdelningen medan ett barn i taget fick välja och prova ut sina examenskläder i hytten bakom.
-Åt glass och sa "jag vill ha polkaglass tack" till hon som skopade upp.
-Väntade unisont inne på äcklig kissig offentlig toalett medan lillebror kissade.
-Stod utan att pilla fööör mycket och väntade medan storasyster beslutade vilken klocka hon ville ha.
-Tiggde inte till sig någonting alls utöver det vi skulle köpa.
-Småsprang till bussstationen.
-Satt en timma i gräset och väntade på nästa buss med en, av misstag, blåsprayad klöver som enda underhållning..
-Åkte hela vägen hem på bussen igen.
-Bråkade ingenting på hela utfärden trots att vi kom hem först 18.30.
Den som möjligen inte klarade av det hela var mamman, som fick ett mindre snyftanfall på livet, när hon överlastad med kassar och trötta barn missade första aktuella buss hem....
Det är stundtals krävande att ensam försöka ge dem samma möjligheter som innan...men det går....
mest för att barnen är så otroligt fantastiska.
*Älskar er*
Det är stundtals krävande att ensam försöka ge dem samma möjligheter som innan...men det går....
mest för att barnen är så otroligt fantastiska.
*Älskar er*
1 kommentar:
Det är bara sköna Marie och dina underbara barn, som klarar något sånt här. :) Du är så skööön!
Skicka en kommentar