tisdag 21 juli 2009

Ålderkrämporna slår till.

På temat att konfronteras med tiden och det uppenbara åldrandet.

Pratade med sjukvårdsupplysningen, jag har problem med att Ulnarisnerven kommer i kläm när jag sover och att fingrarna domnar. Nu i sommar är problemen konstanta och det börjar göra ont inne i ringfingret rätt ordentligt... det stör när jag behöver använda handen.



Hon tyckte att jag skulle kontakta vårdcentralen, varvid jag svarade att jag tyckte det kändes lite fånigt att ringa dit om ett finger.

Då kom det.....omkullkastandet av hela min värld som jag kände den

-Nejdå, det är inte alls fånigt....det är rätt vanligt I DIN ÅLDER att....
-Men Gud, säg inte Din ålder.....
-Jo men jag menar kvinnor i så där 30-40 års åldern!!!!
Ååååh så mycket bättre nu är jag 40 också....MEDELÅLDERS.... :)

Min farmor sa en gång att hon fortfarande känner sig som ungefär 20 på insidan. Jag undrar om jag någonsin kommer känna mig äldre än när jag träffade Jonas eller ens upptäcka att vi åldrats någon av oss. Jag har silverstrån i håret men det känns mer som en tillfällighet och när jag ser Jonas tycker jag han ser precis likadan ut som när vi träffades.

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack for intiresnuyu iformatsiyu