Idag var det öppet hus på jobbet. Det var trevligt att se skolan så fin, kanske hade det känts mer speciellt om man kände mer att man tillhörde skolan, men tyvärr lyckas dom inte så bra med att få en att känna sig annat än vikarie. Jag vet inte vad det beror på men ändå är det så.
Dom hade beställt namnskyltar också, fina mässingsfärgade namnskyltar med allas namn på med smart magnetfäste som vi fick ha på oss...dvs all fast anställd personal...hon som jobbat i 7 år men inte är fast anställd hon fick ingen och inte vi vikarier heller. Man måste dra gränsen någonstans sas det....
Vi fick istället avlagda praonamnskyltar av plast, samma som eleverna hade, som någon bytt papper i för kvällen. Glöm magnetfäste och nu är det hål i min fina Gudrun Sjödén klänning *morr*
Kanske är det annorlunda på högstadiet, man kutar runt som en skållad råtta hela tiden och träffar inte folk på samma sätt som på låg. Kände mig verkligen hemma på Uttersberg före sommaren och där var jag bara 1,5 månad, iofs var det en galet bra rektor där och det inverkar nog rätt mycket för den allmänna stämningen.
I alla fall stod jag idag och presenterade de nya engelska böckerna i två timmar. Det var jättetrevligt att spendera lite tid med Janeta (stavar hon sitt namn så?) och att träffa lite barn och föräldrar. Jag var trött i fötterna dock vilket kändes lite fånigt eftersom jag står hela dagarna i vanliga fall också.
När vi stängde öppethus var det dags för personalfesten. Planeringsgruppen hade verkligen gjort ett jättefint jobb. En fiktiv ålandsresa med mat och lekar. Jag hade väldigt roligt och maten var otroligt god, vilket kött! Det var en del tävlingar som mitt lag vann. Vi fick välja bland lite olika priser och jag valde en Nalle Puh tavla....har tänkt var enda kväll jag sitter inne i pojkarnas rum att det var lite dumt att göra om alla Edvins Nalle Puh planscher till "Cars" eftersom Vilgot nu visar sig älska puh...men nu får han en jättefin liten tavla att ha över sängen.
Jag saknade verkligen Jonas ikväll. Jag tror det är en kombination av outsäglig trötthet och att han är borta men under en stund kände jag mig helt gråtfärdig.
Sömn är nog en bra sak. Sov 3,5 timmar i går natt och 2 timmar i natt, vore trevligt att få sova en hel natt oavbrutet.
Det var nog allt för idag....måste få sova!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar